När socialtjänsten startar en ny utredning enligt LVU (Lagen om vård av unga) tittar de ofta på om det funnits tidigare orosanmälningar om barnet eller familjen. Det är vanligt att föräldrar oroar sig för att gamla uppgifter – även om de var felaktiga eller nedlagda...

I ett LVU-mål (Lagen om vård av unga) är tidslinjen och dokumentationen ofta avgörande för att förstå vad som faktiskt har hänt – och när. Socialtjänstens utredningar innehåller ibland spridda uppgifter utan tydlig kronologi, vilket kan skapa en felaktig bild av barnets situation. En erfaren...

Begreppet “barnets bästa” är kärnan i alla beslut enligt LVU (Lagen om vård av unga). Men i praktiken uppstår ofta oenighet mellan föräldrar och socialtjänst om vad som faktiskt är bäst för barnet. Domstolens uppgift blir då att självständigt avgöra vad som främjar barnets trygghet,...

I ett LVU-ärende (Lagen om vård av unga) ligger mycket av bevisningen i socialtjänstens utredning. Om den utredningen innehåller fel, brister eller ensidiga tolkningar kan det leda till ett orättvist beslut om tvångsvård. Därför är det viktigt att kunna visa när en utredning är bristfällig...

När socialtjänsten beslutar att ett barn ska placeras med stöd av 2 § LVU (Lagen om vård av unga) betyder det att tvångsvården grundas på brister i hemmiljön eller i föräldrarnas omsorg. Det handlar alltså inte om barnets eget beteende, utan om förhållanden i hemmet...

När ett barn omhändertas enligt LVU (Lagen om vård av unga) beslutar socialtjänsten var barnet ska placeras – oftast i ett familjehem. Även om socialtjänsten formellt fattar beslutet, har advokaten (offentligt biträde) en viktig roll i att påverka valet av placering och säkerställa att det...